ART-ificial cred...
Ja, jävlar, det är inte lätt. Undertecknad hade planerat en stillsam dag utan störningsmoment. Men under dagen har jag fått telefonsamtal från cirka 25 reklambyråeer, som vill sluta lukrativa avtal med mig som art director, efter att de sett min nya fina header. ( Header är ett uttryck vi AD:s slänger oss med för den där bilden högst upp). De som ringt och tjatat har uttryckt sig med superlativ och berömmande ord som " Ett genuint hantverk" och " Du är så minimalistiskt futuristisk i ditt skapande".
Hemligheten i mitt skapande är dock att inte slänga sig med avancerade program som alla macintosh-människor gillar att skryta med. Jag använder en något mer avancerad version av paint. Paint.net tror jag bestämt att det hette. Sedan klickar man bara lite vilset i menyerna, sedan trycker man ångra, och klickar på något nytt, och sen blir det bra. Ungefär. Fast nyckeln med min skapelse är ju i ärlighetens namn att jag lyckades få fram text som ser ut att platsa i ett hotbrev. Då kände jag mig genast mycket tuffare, och vågade fortsätta utan att vara rädd att datamaskinen skulle sprängas.
Och slogans är viktigt, det vet ju alla vi som någon gång lekt copywriters. Och i skolan har jag lärt mig att det är kul med slogans som rimmar. (Gissa slogans är f.ö. det enda vi sysslade med de första två åren på universitetet)
Jag ville rimma på bitter, för jag tycker nämligen att det är jättetufft att vara bitter. Först hade jag tänkt att använda " För bitter för twitter". Men det tyckte jag var lite gay. Nu är det ju faktiskt ganska gay att lägga ner tid på någon header i sig, men det är en annan jävla sak..
Jaja. Man kan dividera länge om det här. Det viktigaste att komma ihåg är ändå att ur lidelsen föds konsten. Och lida, det kan jag. Just nu lider jag svårt av att mjölken är slut och tånaglarna behöver klippas. It´s the purest form of art, people!
Det är en ära för mig, men en stor sorg för övriga yrkesbranscher att jag nu hittat mitt kall, och titulerar mig från och med idag grafisk formgivare/art director/copywriter/krokikonstnär...
...WORLD PAINTED BLOOD...
Kort dröm med litet peptalk..
Mitt liv är mer ett sorgligt franskt drama, eller för den delen fransk porr. Där folk inte ens har vett att raka könet innan det ska basuneras ut framför nån high definition kamera, med superduperultra-zoom. Nej, fyfan säger jag. Det är bara till att ta tjuren vid pungen och göra det själv. I morgon ska det skrivas uppsats på allvar, och kanske rakar jag könet. Hur jag ska fixa tio miljoner i ovikta tusenlappar är ännu oklart. Men när jag väl fixat det, ska nog inte den där städkärringen som utför extratjänster heller vara så svårt att ordna. Om inte annat kan man ju alltid klippa sig och skaffa ett jobb, eller köpa kostym och rösta blått. Möjligheterna är oändliga..
En bra karl reder sig själv. Det är så jag måste tänka en dag som denna, i ett land som detta. Fast lite hjälp av östeuropeisk budgetporr kan väl knappast skada självständigheten?!
...MAN SKALAR DOM FÖRST, FÖR MAN ÄTER DOM RÅA. SEN BYTER MAN ÅSIKT OCH ALLA BLIR BLÅA. DADADADADADEJ...
Måndagsoptimism..
Att träffa gamla flickvänner som man överöser med superlativ och Shakespeare- monologer, är inget att känna ågren inför. Likaså bör man inte sörja när man kommer hem till ett hem som knappt är värt att kalla hem. Visst kunde man önska en gemytlig väggbonad, där blonda flickor dansar på en sommaräng i sina folkdräkter och budskap som "Mitt hem är min boning" skrivet med versaler fyller rummen med hemtrevnad.
Men livet är ju ingen lapdance på rosor, direkt. Hemmet är mörkt, smutsigt och ensamt, och det där om gamla flickvänner är förbannat osant när det skrivs i pluralis. Jag har bara haft en s.k. flickvän i postpubertal tideräkning. (Men satan vilken don juan jag var på skolgården i mellanstadiet, då man fortfarande kunde få en puss i utbyte mot några Jenka). Those were the days..
Vad jag vill ha sagt är att det vore onödigt att hänga upp sig på småsaker. Som ludd i torktumlaren, eller livet. Därför tänker jag avsluta med något underbart som hänt idag. Jag har ätit mammas hemlagade matbröd, med Kalles prickiga kaviar på. Smakade förträffligt. När sådana små vardagsunder kommer till min mage är det lätt att bortse från smutsen, dekadensen och ångesten. Så jag ska förnöjt se tillbaka på denna regniga måndag den andra november, med glädje i sinnet. Även om det var en förbannad kukdag som man likagärna kunnat sova sig igenom. La dolce, jävla, vita....
...INGENTING AV DET HON ÄLSKADE, FRÅN BÖRJAN, TILL SLUT, BLIVIT KVAR...
Låt allting bara va´....
Det är precis, precis, som Jesus måste haft...Tänk på det era luder...
F-U, T and Fall...
Fri översättning, med kort sensmoral:
Jag älskar min bästa vän. Nu var det i och för sig inte min allra bästa vän som skulle nämnas, men likväl en mycket bra vän. Isabelle heter hon, och vi drack te (uppvärmt vatten smaksatt med blad av något slag). Hon är en hyvens prick. Och visst fan var det väl trevligt. Ovan nämnda filt och doftljus som ska användas ikväll, skulle väl dock snarare kunna översättas till en runkpläd och någon obscen bh-annons i ett skrynkligt gammalt sverigehäfte. Men annars var jag sanningsenlig.
Varför någon nu skulle vilja veta att jag drack te? Sådant intresserar iallafall inte mig, men det verkar sannerligen intressera en hel nation, om man ska tro vad som skrivs på andra bloggar. Nu är det ju så att man inte bör finna sanningen på någon pittoresk bloggjävel. Förutom när sanningen är sann, som här, och man plötsligt inser för sig själv att hösten är en jävla depression som är mörkare än en afrikansk ringmuskel och det där förbannade teet smakar bittrare än Jimmy Åkesson- retorik, vilket gör att du glömmer släcka doftljuset så att hela jävla huset brinner ner och du döms för mordbrand och får fjorton liv på ditt samvete, vars andar hemsöker dig resten av ditt sorgliga liv...
Så carpe diem, era teslurkande mysfascister. Ty livet är en enda lång jävla ändlös höst..
...WHEN THE LIGHT BEGIN TO CHANGE, I SOMETIMES FEEL A LITTLE STRANGE...
Gula sidorna...
Normalfuntat hondjur med faderskomplex som uppskattar en hane med något överdimensionerad lekamen och vulgärt vokabulär. Dina fysiska attribut kan vara av varierande art och gärna utanför skönhetsnormen, så länge allmänbildning tillhandahålles innanför pannbenet. Om behåring kring intima kroppsdelar hålls någorlunda behärskad, kan du vara allt från rödögd och blond, till enbent och mörkhyad. Du får gärna uppskatta rökverk och andra nikotinpreparat, eftersom jag inte tål något gnäll när det ska avnjutas en giftpinne i sängen efter samlagsidkande.
Plus i kanten får hondjur som kan uppskatta annat än Gossip Girl och andra stereotypt fittiga serier som tillhandahålles i televisionsutbudet. Andra avarter som särskriver, läser blondinbella, samt uppskattar Gessle en försommarkväll, gör bäst i att inte tillkännagiva sig. Sådana hondjur kan vara sköna att besudla vid enstaka tillfällen, men skulle vid stadgande troligtvis sluta i dräperier eller andra familjetragedier.
Undertecknad hane är ingen svärmorsdröm. Inte ens nära. Men jag hoppas att du ska dressera mig till en tråkig jävla kuksvensson, så att även jag vill äta chips framför Idol eller annan obskyr fredagsunderhållning. Det hade nämligen uppskattats av mina inre organ, som redan upplevt ett destruktivt leverne. Dessutom har jag snart avverkat all vuxenfilm som är värd att se, så det börjar bli dags att stadga sig och pröva den verkliga varan.
Jag är fet, men en jävel på att knulla. Ganska ful, men lite söt. Enligt mig själv iallafall. Så vad i hela helvete väntar du på, ditt känslolösa våp?! Här finns 120 kg kärlek, 4 kr på kontot och en spis med 3 fungerande plattor. Jag kan dansa också....
Svar till: " Save me from myself- svullen buk och slak kuk"
...I´M TIRED OF USING TECHNOLOGY...
Lämna min fristad...
Se där ja. Det fanns lite medkänsla i världen ändå. Påtvingad medkänsla, men det räknas väl det också. Dock gillar jag inte att min mor verkar vara inne och läsa på denna sidan, som det antyddes i en kommentar. Någon måtta får det fan vara. Läsa bloggar är verkligen inget för människor med barnbarn. Kvinnan dricker ju kokkaffe, värmer huset med ved och tar hästdroskan till lanthandeln. Eller, det där sista var kanske en överdrift, men man ska inte ge sig på tekniska utsvävningar på detta vis, mor. Nej, använd datamaskinen som den var ämnad för dig. Spela harpan och majong, det är något du kan, och som jag beundrar din hängivenhet och kunskap inom. Bland mycket annat. Dessutom känner jag en pulserande ångest inför att du ska behöva läsa din sons lätt psykotiska tankegångar på denna gudsförgätna webbplats. Tankar som visserligen skapats av dig under min uppväxt, om man ska tro arv- oh miljö- tjafset. Men ingen mor ska behöva klandra sig själv för att ha skapat ett så twisted mind, som kommer till uttryck i detta forum. Jag vill inte börja skriva rumsrenare bara för att det ska snokas. Så, mödrar undanbedes. Vänligen, men så in i Hin Håle bestämt!
Jaja, nu vet jag att mödrar ändå är ett sällsynt nyfiket folkslag. Så här kommer en officiell version av framtida helgplaner:
Till helgen ska jag troligtvis på dejt. Dejten är en kvinna med riktigt sunda värderingar, som gillar virkning och lantliv. Hon är en sån där människa som sprudlar av glädje, och har lärt mig att uppskatta andra saker i livet än krogrundor och håglöst tv-tittande. Hon har riktiga barnfödar- höfter, och blir inte upprörd över en bruten nagel när det ska huggas ved. Jag känner verkligen att hon gör mig hel. Jag kan se ett nytt liv i horisonten med barn, röda stugor och en fet kattjävel. Om allt går som planerat ska vi köpa hus på landet, med egen ståtlig flaggstång...
Sanning är ett jävligt abstrakt uttryck, men om den finns så ser den nog mer ut som följer. Och mödrar som ännu inte slutat läsa ,trots förmaningar, ombedes återigen så in i helvete att sluta!
Jag ska bli så jävla full på fulöl och somna redan på eftermiddagen för att senare komma in i andra andningen och dra i mig nåt äckligt jävla pissvin för att komma på rätt köl igen inför stundande krogbesök som avslutas med att jag försöker hitta en sönderpiercad slinka som är känd för sitt promiskuösa beteende, men henne misslyckas jag med eftersom hon väljer en kille med halstatueringar och därför får jag sonika åka hem och somna på soffan till tonerna av något sorgligt Thåströmverk som så många gånger förr och invänta morgondagen där det ska förtäras dyr pizza som jag lägger mina sista småkronor på trots att det är långt kvar till tjugofemte och därför kommer jag som så många gånger förr få ringa mor och tigga eftersom livet aldrig lär mig läxan av hur man bör bete sig när man räknas som vuxen och förståndig medborgare, men det där tilltalar inte mig och jag leker vidare som en jävla omogen pubertetsslyngel utan mål och mening på färden i ett leverne som någon dag kommer slå tillbaka som Mike Tyson med hästskor i handskarna och när den domedagen kommer är det för sent men som sagt så rör inte det där mig i ryggen alls förutom om jag ska vara ärlig och rannsaka skiten vilket vore förbannat bra men på tok för smärtsamt för att ta tag i så det blir fan inget jävla hus på landet. Med egen ståtlig flaggstång...
...JAG KASTAR PIL I MIN KUVÖS...
BLOCKAD
Det kanske inte är er jag ska klandra, samhället blir ju hårdare och kallare när människor utan solidaritet får styra detta kukland. Det är klart det smittar av sig på samhällsklimatet, era lättlurade stackare. Jag förstår om ni får dåligt samvete av mitt inlägg. För när ni tänker efter så blev ni bara kvisslingar, den där sensommardagen 2006, då ni gick förbi valstugor med logotyp som Mcdonalds fast blå, och bjöds på kaffe och blev lovade sköna slantar och arbete åt alla. Nu mår ni illa era jävlar, för att ni lät er övertalas av den där lilla muf-bruden, som lockade med avsugningar och arbeit macht frei- retorik. Nu ångrar du, att du heller inte visat mig lite kärlek, med en liten uppmuntrande kommentar om min praktfulla, grandiosa lekamen...
Medmänniska, rannsaka dig! Jag skriver inte en radjävel till förrän jag fått tio kärleksfulla kommentarer. Uteblir dessa kommentarer, tar jag endast upp denna fantastiska sida vid ett regeringsskifte....
...THERE´S NOTHING MORE FOR US TO SAY,I FUCKIN HATE YOU ANYWAY...
Fylla utan punkt
När månen och natten sätts i brand...
Ack Värmeland du sköna, döda hundar och ängar gröna. Så har den hemska ulven bitit ihjäl någon stackars jycke igen. Buhu. För in i hela helvete, hur länge orkar de inavlade jävla Fristadsjackorna gnälla om den förbannade vargen?! Varenda dag får John Deere- kepsarna från typ östra Ekshärad gråta ut i lokalpressen. Och när det mot förmodan inte gråts ut från den sidan, är det skogsmullar från Länsstyrelsen som yrar om ekosystembalans. Jag orkar inte mer. Har aldrig sett maken till ointressantare debatt. Lås in hundjävlar, offerlamm och håll käften, så går det nog bättre...
Naturligtvis är det stockholmarnas fel när grannfrugans dvärgtax blir biten i svansen?! Har man sitt bästa argument i att säga "Släpp ut en varg på Sergels torg då, får vi se hur det går", finns det nog inte mer att säga. Dessutom är jag relativt säker på att en varg hade fört sig bättre i hufvudstaden än gemene gevärviftare från övre Torsby. Och till de gnällande i andra ringhörnan av debatten: Moder Jord exploderar nog inte heller om gubbjävlarna får leka Clintan och skjuta lite varg, once in a while..
Skjut en varg! Skjut en jägare! Skjut en hund! Skjut en snut! Gör vad som helst, bara 98% av den värmländska agendan slipper vara en sorglig wolfmix av trångsynta glesbygdsgubbar och trädkramare.
Och inte nog med det. På sportsidorna i de värmländska tidningarna ser jag bilder på den värsta vargflocken av de alla. Mongotanter och småbarn i lilagula reklamhattar och ansiktsmålning, som äter varmkorv för femti spänn, och ropar Färjästaaa. De fattar inget av vad de ser, men visst fan har de kul där i sin sittplats som kostade en halv månadslön. (Detta stycke text presenterades av Telenor, Ica och Sälj Er Klubbsjäl till Satan AB)
Skyddsjakt, någon?
...DE E VARGEN, DE E VARGEN, DE E VARGEN DU HÖR...
PROmille
Idag fick jag hem information om mitt pensionsbolag. Man får tydligen ett sådant även om man inte väljer något. Det är dumt tycker jag. De där kronorna som sparas kan någon annan få. Inte fan blir jag pensionär. Det vill jag inte ens. Det verkar sannerligen ovärdigt att hasa sig fram med hjälp av rollator. Och stå bakom gardinen och kika på ungdomens förfall verkar inte heller det vara speciellt stimulerande. Fast en positiv aspekt av åldrandet är ju alla goda vetelängder att förtära. Men det är nog det enda ljusa att se fram emot på ålderns höst. Jag som är så morgontrött skulle aldrig kunna klassas som en renrasig pensionär. För individer över 60 år måste nämligen stiga upp i ottan, för att få vara med i gänget. Det vore sannerligen olyckligt att försova sig till PRO- bowlingen som börjar 07.45. Elvakaffet erbjuder troligen inte samma njutning om man inte fått vara uppe i fem-sex timmar innan det ska slurkas blå mocca med bit. Och bridge vet jag fan inte heller hur man spelar...
Även om jag skulle vilja bli pensionär, för det där vetebrödets skull, så vill nog inte vår Herre det. En normal homo sapiens blir väl sisådär 80 jordsnurr. Men mina förhållanden skulle inte klassas som särskilt normala. Till att börja med har jag en bukspottskörtel som bestämde sig för att självdö en regnig försommardag 1999. Organludrets dysfunktion drar säkert ned mig till 65. Sedan super man i Christer Pettersson- klass, vilket torde hacka ner livslnjen ett par decimeter. Och med supning kommer rökning, mosbrickor, våldsbrott, hivsmittor, narkotikum, terrordåd, alieninvasioner och blitzkrieg. Så det är kört, Lucifer står och väntar.
Nåja, en dag ska väl också undertecknad lugna ner sig lite. Vi kör på tills jag är 27. Sedan kan jag leva det där tråkiga lugna anonyma radhuslivet. Och lägger kroppen ändå av när man är 27, så är det ändå tufft att kunna säga att man gick en rock n roll-död till mötes. Då får jag skyffla glödande kol nere i skärselden ihop med Kurt, Janis och alla de andra som valde att lämna jordelivet på sitt tjugosjunde jordsnurr. Och då gör det fan inte så mycket att man missar ett par vetelängder eller en och annan spärr på PRO-bowlingen.
Kurt kan säkert lära mig spela gitarr där nere. Som right-skytt, dessutom. Så jag behöver inget jävla pensionssparande!
...LET US DIE YOUNG OR LET US LIVE FOREVER...
Bla...
Clean as a whistle..
Konflikten handlade om min bonings förfall eller inte. Att städa eller inte städa, det var frågan. Mitt vardagsrum kunde liknas vid en gigantisk smutstvätthög. I den smutsiga tvätten bodde det suspekta fläckar. Främst bodde de där ljusa fläckarna i strumpor, och bildade en stelhet i textilen. Jag misstänker att någon jävel snytit sig i mina strumpor. Vad fan kan annars ha hänt?
I köket blev jag tvungen att kämpa för att behålla rollen som flugornas herre. De där bananflugorna var ett par envetna krigare. Och förökade sig snabbare än familjen Wahlgren, tamejfan. När dessa små flygare höll på att ta över köket, började jag fundera på att välja städvägen vid det där dunkla vägskälet. Men för att verkligen få fundera på mitt val, så tog jag till ett riktigt husmorsknep. Jag ställde en skål med diskmedel på bänken, för det har jag hört att bananflygarna ska ha en fetisch för att festa loss på och fastna i. Men de jävlarna var smartare än jag trodde...
När jag sedan lade mig i sängen rann bägaren över. Inte nog med bananflugor. Det finns ju för fan kvalster också. Här ligger jag och sover i godan ro, tänkte jag, medan de där små mikroskopiska kukarna nobelfestar på min arma kropp. Det var någonstans där, när jag kände oro över att kvalstren och bananflugorna skulle bilda en pakt mot mig, som jag bestämde mig. Jag är fan herre i mitt eget hus. Eller, städtant om man så vill...
Och satan så det städades. Dammsugaren sög mer än vad det görs i red light districts. Stora dammråttor, små dammråttor, smelly dammråttor. Det diskades och skrubbades. Det sprutades luktagott, med vaniljsmak. Jag var en man av 2000-talet. En som kan ta på sig förklädet och gummihandskarna, utan att förbanna sig över den moderna kvinnans ställning i samhället. När jag sedan var nere och tvättade kläder kom en kvinna och lade i en maskin. Och någonstans där insåg jag för mig själv att jag är fan jämställd. Ingen mansgris eller gubbslem. Nej, för ni ska veta att jag hade möjligheten att snatta ett par av hennes trosor som låg och lockade alldeles otvättade och snuskiga där nere i källaren. Jag kunde lätt ha tagit med mig dem och spikat upp på väggen som en trofé, så som män gör. Men 2000-tals mannen inom mig sade blankt nej. Ja, jävlar. Jag kan både städa och bete mig som folk...
Nu sitter jag här och beundrar alla skinande ytor. Andas in vaniljångor från Glade-sprayer. Känner sköljmedlets mjuknande effekt på mina kalsonger, där de ligger sköra som bomullsmoln mot mitt kön. Pissar på glänsande, kritvitt toalettporslin. Det är vackert, tamejfan...
Det finns bara ett problem med mitt vägval. Nu vågar jag varken äta eller skita. Då blir det ju disk och den upputsade toaletten kan befläckas. Det är inte lätt att vara pedant....
...VARJE FREDAG, OCKSÅ VARJE JUL...
Episkt kärleksbrev till Ingen...
Du förstår, jag vet inte hur riktiga människor i sina riktiga liv med sina riktiga kärleksbekymmer fungerar. Jag är bara en man som missat det mänskliga tåget. Ett kadaver som släpas efter en rostig godsvagn. Om jag visste, hade jag hållit om dig. Så som riktiga människor gör.
Men älskling, jag kan inte. Allt riktigt är förträngt. Jag önskar att vi kunde skrika elaka ord till varandra, som vi sedan ångrar. Jag önskar heta nätter, skälvande kön och kroppsvätskor. Jag längtar pms, provhytter och penisringar. Jag önskade en gång. Då jag satt på tåget. När allt var på riktigt..
Jag ville. Nu vill jag inte. Det finns en förtrollande skönhet i bitterheten. Den är en trogen vän. Den är här och nu. Det är inte du. Du är en sagovärld av röda rosor och teletubbies som överdoserar rosa sockervadd. Champagne i sköten. Mjukporr.
Du förstår, jag har inte ätit konstiga svampar. Jag försöker bara poetiskt förklara vem jag är, älskling. Vem du nu är. Om du finns. Om 100 år eller igår. En dag ska även jag hitta en verklig väg och uttrycka ord som riktiga, älskande människor gör till varandra. Den ljuva kärleksprosan...
-Älskling, sug av mig. På riktigt....
...JAG FRÅGADE POETERNA SOM SATT DÄR PÅ RAD, DE BARA GLODDE KANINÖGDA RAKTFRAM...
God save the urbanana...
Nej, fy fan! Nu orkar jag inte mer. Visst kan det vara trevligt att läsa om gamla stofiler som Marx och Habermas och allt vad de nu heter. Men inte på engelska. Förbannade anglofiler, som bestämmer vilken kurslitteratur som ska läsas. Nu byter jag snart utbildning, om ingen kommer till sans. Bäst att börja fundera på vilka vägar man kan ta här i livet, om den där författaren Scannell snart får bägaren att rinna över...
Ett utbildningsbyte till sjuksköterska kanske vore något. Då får man ha Foppa-tofflor på arbetstid utan att modekännare jagar dig med blåslampa. Dessutom verkar dräkterna luftiga att jazza runt i. På sjukhus har jag även sett att anställda får åka sparkcykel på arbetstid. Det är få yrkesgrupper förunnat. Kollegorna blir ju främst av kvinnligt kön, vilket torde vara positivt. Iallafall på det sexuella planet. För sjuksköterskor är ett sällsynt pilskt folkslag. Det har jag sett på film, så det är sant. Dock verkar yrket ge lite utrymme för misstag. Det är aldrig bra, för misstag är något jag gillar att göra. Det kan så lätt uppstå jobbiga situationer, om man råkar trycka in ett stolpiller i Rutger på 3:ans anus, istället för Elsa på 4:an. Och tillgång till medicinskåpsnyckeln kan heller aldrig sluta väl. Redan på praktiken hade man väl besudlat Elsa på 4:an, i ett blandrus av rohypnol, viagra och prozac. Har man tur kanske det går obemärkt förbi, om Elsa tror det är det vanliga sketna stolpillret som inkräktat hennes bakre kärleksnäste. Men sådan tur har jag säkert inte. Och med tanke på alla importerade läkare som springer runt på sjukhusen idag, har säkert även sjuksköterskeutbildningen anglofiliska läggningar. Så nej....
Jag har även sett att universitet skaffat en utbildning som kallas hälsa och wellness, eller något i den stilen. Det hade varit något. Eller inte. Där blir jag säkert inte ens antagen. Säkert består urvalsgrupperna av lägst fettprocent och bmi, istället för betyg och högskoleprov. Och om jag kommit in, skulle säkert de andra hälsofascisterna retas för att man inte vet allt om GI-metoder och kreatinpulver. Redan första dagen skulle de spotta på mig för att jag åt fast föda till frukost, och bara spy litervis av proteinshakar över den feta jävla ölpimplaren, som tydligt inte vet sin plats i samhällshierarkin. Nollningen består nog i bänkpresstävlingar och streching-camps. Och strechar gör bara kvinnor och tvivelaktiga smygfikusar. Så nej....
Någon typ av ingenjör kanske vore något. Dock hade jag IG i Fysik A på gymnasiet, så förutsättningarna är inte de bästa. Dessutom är det säkerligen en hemsk svettodör i dessa utbildningars föreläsningslokaler. Femtio män som anser datafläktens blåsande vara nog personhygien, kan aldrig sluta väl. Det där med matematik och tyngdlagar och relativitetsteorier är nog bäst att lämna till de som kan. Brillrävarna och de socialt missanpassade. Så nej..
Det är väl helt enkelt bara att bita i det sura äpplet. The sour apple. Fortsätta kämpa i den engelska litteraturen. Snart är det över. Men jag gillar det fan inte. Det ska ni veta, anglofilhoror. You fuckin anglophilic bastard cunts...
Hajar ni det?!!! Do you shark that?!!!
...TIL I DIE?...
Vörld vajd väbb...
Det där internet är ganska modernt och bra. Alla har det, utom min mor. Jag börjar förstå kvinnan. Vad fan har jag skiten till?! Man klickar bort livet på samma jävla sidor dag ut, och dag in..
Facebook är ju tufft att ha. Där kan man nätverka, adoptera svarta får och leka maffiaboss. Det tycker folk är kul. Personligen har jag nått över 500 vänner i dagarna, så jag är nog ännu tuffare än själva facebook i sig. Min bästa vän på facebook är Uno Kronqvist från Rederiet. Han är fiktionell och aldrig påträngande. Han skriver aldrig vad han ska laga till middag eller att han ska ha myskväll med älsklingen, i sitt statusfält. Framförallt gör han inga quiz om vilken ivoriansk backhoppare eller nordkoreansk insjö han är. Sådana facebook- vänner gillar jag. Appropå gilla, så är Uno även en duktig FB-vän, eftersom han aldrig gillar sin egen jävla status. För det tycker jag och Uno är rätt märkligt att göra. Ja, den där förbannade ansiktsboken blir nog min och många andras död...
När jag klickat runt på Facebook i ett par timmar uppskattar jag att få ta del av vad som hänt i vår vida värld. Så det brukar inledas med ett besök på vf och nwt:s hemsidor. Där är folk arga på någon varg som satt tänderna i ett par oskyldiga lamm. Sedan arbetar jag mig vidare till Aftonbladet och läser om svininfluensor eller att Carola fått en boll i huvudet. Efter det har jag min världsbild klar för vad som är viktigt att veta som god svensk medborgare..
Min tredje punkt på agendan är att läsa bloggar. Man vill för guds skull inte missa vad Fiffi tagit på sig för outfit idag. Eller om Gösta varit full i helgen. Eller om Huldas tjejmiddag blev en succé. Då kan man verka helt körd i huvudet nästa gång det ska diskuteras runt fikabordet. Och det vill man verkligen inte. Ju...
Det bästa med internet är ändå den outtömliga källan av vuxensidor. Fast just att det finns så mycket att välja på kan även vara ett dilemma. Man kan för fan aldrig bestämma sig. Black pussy, yellow pussy, smelly pussy, ja ni förstår. Så det slutar ju allt som oftast med att man blundar och tänker på någon gammal vulgär lärarinna istället. Det är dock tack vare dessa sidor det känns värt att betala 300 kr i månaden för bredbandet. Men i ärlighetens namn sträcker sig uppskattningen av vuxenunderhållningen i intervaller a 3 x 47 sekunder/dag. Så frågan är om det är värt pengarna...
Så om ni vet något mer att göra på det här moderna internättet får ni gärna tipsa. Och inte något nördigt jävla betapet eller skit nu. Det har jag testat, och majoriteten av motståndarna där, sitter antingen med i svenska akademin eller har en proffesur i bokstavologi...
Själv ska jag ta mig en riktig funderare på om det är dags att kasta ut datamaskinen och gå skilda vägar med Com hem. Efter dagens andra intervallpass...
...MASKINER SKJUTS SÖNDER, AV ROCK N ROLL- BÖNDER...
SENASTE NYTT: TROLIG SVININFLUENSA DRABBAR MIG...
Hjälp mig. Jag hostar. Och enligt statistiken borde jag dö nu. Eller iallafall enligt kvällspressen. Svininfluensan har krävt sitt första svenska dödsoffer i en man från Uppsala. En gång var jag i Uppsala, så risken att jag är drabbad torde vara sisådär 94,5%.
( Nu dog sjuttio barn i Afrika av undernäring)
Men det känns iallafall bra att jag kan vända mig till experter på Aftonbladet chatt. Lugnande att få prata med någon om min hosta. Tänkte först gå till en katolsk präst med mina problem, men hoppades att det skulle lösa sig ändå. Förut lät jag nämligen lite som en gris när jag hostade, så det var bäst att fråga dem som vet bättre. Men jag fick inget svar. Så nu får jag ställa min egen diagnos. Det är alltså enligt mina beräkningar 94,5% risk att jag fått svininfluensan, i och med nämnda hosta samt Uppsala- besök. De där återstående fem och en halv procenten har jag utfört en naturvetenskapligt precis kalkyl på, vilket redovisas nedan:
*3% chans är att hostan beror på de där 79 cigaretterna jag rökte i helgen.
*2,5% chans att det är vanlig jävla förkylning.
( Femton kvinnor blev just ihjälslagna)
Åååå, skynda med vaccinet då! Jag dör ju för fan här. När jag snöt mig förut formade sig snoret till en grisknorr i näsduken. Det borde vara ett tydligt omen om något. Dessutom kände jag en osund längtan av att rulla mig i närmsta lerpöl när jag var ute och spatserade i eftermiddags. Vidare på min färd fick jag lust att betäcka en riktigt vidrig sugga som korsade min väg. Sådana tankar kan smyga sig på i vanliga fall också, men ändå...
( Vart tog galnakosjukan vägen?)
Nej, nu ska jag kontakta den där katolske prästen istället. Han kanske lyssnar och kan bota mig med vigvatten eller helig bönestund. Men först är det nog bäst att hamstra ett tjog pallar desinfektionsmedel för att vara på den säkra sidan. Om jag mot förmodan inte är smittad, kan ju prästen vara det, och då är det bäst att tvätta sig efter bönestunden....
(Nu blev 109 civila bombade i krig)
Framåt helgen blir det troligen till att sätta sig i karantän. Där ska jag röka som fan, för vid det laget lär den obligatoriska lungmaskinen man nuförtiden får som patient, ta hand om tjära och andra gifter. Sedan ska jag mingla och knulla runt bland de cirka 9 miljoner andra svenskarna som lär göra mig sällskap i karantänen...
Kanske dricker vi varsin folköl och beundrar kvällstidningarnas nyhetsvärdering.....
...LILLE GRIS, OM DU FRYS, SÅ GÖR ELD I SPISEN...
Tills vi bor i varsitt tvättmedelspaket..
Men vissa går en annan tragisk framtid till mötes. Jag har många gånger hört att han som spelade Emil i Lönneberga skulle gått och blivit borgare. Jag googlade denne för att se om det elakartade ryktet verkligen stämmer. Det enda jag fick fram var att han nuförtiden är datatekniker och bor i Uppsala. Ingen informaton om högerläggningar där inte. Som jag trodde. Inte fan går man och blir borgare hur som helst, när man lärt sig solidaritet redan i unga år. Dessutom av Astrid.
Inte skulle Reinfeldt & co ha tagit Alfred på släden till doktorn i Mariannelund. Nej, de skulle bara hånskratta och hänvisa honom till närmsta privatsjukhus. Och det är fan inte lätt på en dränglön, även om Emil sticker till med surt förvärvärvade grindslantar. Som en sista desperat utväg hade väl Maud Olofsson börjat yra något om att gräva ned honom norr om huset, i sann Krösamaja- anda. Borg skulle bara njuta av att ha en drängfan mindre att försörja. Låt honom dö i blodförgiftning, bara vi får sänka skatten, skulle han vråla.
Så icke. Att Emil vore allianssympatisör går inte ihop. Och om det mot förmdan stämmer hoppas jag du går och blir en myling!
Ronja däremot. Hon har gått och blivit riksdagskvinna för vänstern. En kvinna som lärde sig lite vacker solidaritet av Ricky Brusch och de andra skådespelarna under inspelningen. Visst, hon kanske även lärde sig att bidragsfuska bland rövare och rumpnissar. Men det är smällar man får ta. Så länge vildvittror, grådvärgar och sverigedemokrater hålls utanför matchen är jag och Ronja nöjda. I helvetesgapet med er!
När vi ändå är inne på gamla Astrid- figurer så bör det nämnas att moralbögen Pelle i Saltkråkan naturligtvis gick och blev journalist. Han sitter väl och skriver debattartiklar om missgynnade daggmaskar på någon lokalblaska. Karlsson på taket har gått under jorden. Såklart. Han sitter säkert på Guantanamo efter att ha flugit in i någon byggnad, den elake jävla terroristen. Må du få den minsta kolan där du är, ditt svin!
Tack Astrid, för allt du lärt mig! Nu ska jag hylla dig genom att göra som Emil och Griseknoen. Bli full....
...OCH PARADIS-OSKAR ÄR DÖD, FAKTISKT...
Sanningen är den att jag är typiskt svensk..
Ursäkta den dåliga uppdateringen, men det sker så mycket annat bra i livet. Frugan ska betäckas och hunden ska rastas. Regeringen, som jag brukar kalla min fru lite sådär gubbigt skojigt, kräver så mycket uppmärksamhet. Igår till exempel, kände hon sig tjock. Naturligtvis hade det där bara med hormoner och cyklar att göra som vanligt när det gäller kvinnor. Men eftersom jag känner min fru så väl åkte jag iväg till butiken och köpte såndär dyr amerikansk Ben & Jerry- glass. För det vet jag att hon gillar. Då får hon leka valfri Sex and the city- figur en stund, och det brukar lungna ner hormonerna en smula.
Med mig är det annorlunda. Har tränat elva pass i veckan på Sats, och fettprocenten bara sjunker. Just nu är jag inne i deffningsperiod, för att kunna se riktigt bra ut i halmen. Det är så regeringen vill ha det. Och jag klagar inte. Folk som inte tar hand om den kropp de fått av Fader vår, fördömer jag. Veka individer som dränker sina sorger i rusdrycker och annat. Skärselden nästa.
I söndags var vi på gudstjänst, jag, hunden och frugan. Jag tror inte på Gud, men något högre måste man ju tro på. Det brukar min fru säga, och det tror jag också. Annars är det otroligt vackert i kyrkan. Jag bara älskar att åka runt och titta på gamla byggnader och intressanta museér. Men hey, sån är jag, ingen smutsig charter här inte.
Nu ska jag släppa en liten bomb. Frugan och jag väntar tillökning. Vi tror det iallafall, för hon skulle ha sin menstruation för fyra och en halv timme sedan, och den har inte kommit än. Jag känner mig så lycklig. Det är vid såna här tillfällen jag kan smaka sötman av att ha satt undan 2500 kr i månaden till mitt sparkonto. Jag och frugan hade tänkt lägga pengarna på att bygga en ny altan. Men nu får det omprioriteras.
Altanen kan kanske byggas ändå, när den förträfflige Anders Borg budgeterat så att vi arbetande individer, vi som byggde detta land, kan få ett par extra tusenlappar i plånboken istället för att strö pengar över patrasket. Fast det är klart, det kan ju alltid bli bättre, så min röst läggs nog på SD nästa val. Då slipper vi det riktiga avskummet, som tänder eld på bilar och går på socialbidrag och tar våra jobb och tar våra kvinnor. Usch, ja, vart var deras föräldrar?!
Nej, min dvärgcockerspaniel står och ylar i hallen nu. Bäst att skynda sig innan regeringens designermattor befläckas. Jag vill ha henne på gott humör idag. Det är nämligen Beck på teven idag, vilket betyder morotsstavar med dip och Persbrandt i rutan. Det brukar tända frugans låga, så att man får tumla runt lite. Ett härligt vardagsdopp i grytan är ju aldrig fel. Hehe, hoppsan, här svävar jag ut om saker som tillhör den privata sfären. Jag bjuder på den...;-)
Ja Tinkerbell, jag kommer! Ut och intervallträna med vovven. Tillökning. En fru som släpper till. Livet är underbart.......
XOXO
// KUKEN
..............NOOOOOOT!
Blow me...
Heeej! Idag har jag o Konny Kofot tagit en fika. ;-D Så jäla najzz me latte, fast Konny Kofot är mer en grönt te-kille. Han är min bästaste bästizz 4ever. Lixom vi gör allt ihop. Fikar, dansar disco och runkar bulle. ÅÅ maj god. Gissa vem vi träffade på fiket då?!! Aaaaah! Kenza och Helge Fossmo satt där och drack mojitos. WTF, lixom!!!!!!!!!!!!!!!
Sen när jag och Konny Kofot gick armkrok och fönstershoppade såg jag vääärldens snyggaste Gucci-väska. Alltså jag hade lovat mej själv att inte shoppa något idag, men köpte den ändå. Tihi, är jag crazy och impulsiv OR WHAT?! :D :P ;S .Sen var vi på HM o köpte 74 linnen o 14 trosor. Alltså HM e ju inte direkt glam eller min favvobutik liksom, men är ett jäkligt najs komplement. O sen kollade jag på ett par stilettklackar<3. Men då tänkte jag, snälla lilla urbanana, du svämmar liksom över av skor.( Skor är nämligen det bästaste jag vet o jag har säkert 70 par, MINST) oooppsss :D <3 Sen tog vi en tur så Konny Kofot fick köpa lite fultjack. Lite dyrt tyckte Konny men han är min tvillingsjäl så han är oxå crazy och impulsiv. <3 Sen kollade vi SATC-boxen, drack ett glas vitt och pratade slickafitta-video. O nu sitter jag här o bloggar efter en fab dag. Imorrn blir det fika, Gossip Girl, Top Model och en rejäl sil skitigt heroin. Nej nu är det pedikyr och runkbulle. Älskar mina friends o familj<3<3<3 Fika, skor, SATC, skaka rumpa, Konny Kofot 4everrrrrrrrrrrr ;D;D;D;D
XOXO
// FITTAN
DAGENS OUTFIT:
men Konny Kofot hade slut på krita hos sin langare så den e i pant nu. ;) lol rofl <3<3
Överdel: Wifebeater-linne ( 129 kr, HM) med fläsk och brunabönor- flott på (28.90 kr, Coop Forum). Keps (Nej för helvete jag är inte sju år)
Nederdel: Fotbollsstrumpor med ejakulation......
Ähhh lägg av!! Det här var ju inte ens kul längre. Det är inte kul på riktigt heller. Fittor<3 ;-)
...DET FINNS FLER ÄRBARA KVINNOR ÄN MAN TROR, MEN INTE SÅ MÅNGA SOM DET PÅSTÅS...
