urbanana

Jag gick in här för att skriva något utomordentligt viktigt. Eller surfade in, är väl den mer korrekta fortskaffningsbenämningen kanske. Men det hör inte hit. Viktigt måste det ju varit, ty varför skulle jag annars bemöda mig att logga in här istället för det mer moderiktiga twitter. Mikroblogg kallas det visst. Det vet jag, för jag har över tvåhundra högskolepoäng.

Jag vill minnas att det till och med fanns matnyttiga argument med etos och patos och disposition och sensmoral, och allt annat som hör en god text till. Men när jag skulle trycka på enter och inleda mitt författande dök så en banner med underklädesreklam upp på skärmen. Sånt kan vara förödande.

Trots de där tio tjogen akademikermärkvärdighet så är jag bara en enkel man med djuriska lustar. Min hjärna blev nollställd av nämnda banner och drabbades av lite klassisk vinteralzheimers. Primitivt tänker du, men då bör det även nämnas att underkläderna var av spetsmodell.

Sedan hamnade jag här och tänkte att vafan jag är ändå inloggad så då är det väl lika bra att skriva ihop en text, och den har du just läst.