Den manliga hormoncykeln...

Jag har ett problem. Puberteten har återkommit. I alla fall vissa symptom. I morse hade min näsa förvandlats till en finne. Och jag som inte ens hade acneproblem i min första pubertet. Visst finnar dyker väl upp, tänker ni. Men det är inte de enda pubertaltendenserna som dykt upp. Min testosteronnivå är som hos en 15-årig slyngel, som zappar förbi tv1000 vid midnattssnåret. Och jag tror vi alla kan föreställa oss vilka synder sånt kan innebära. Ingen smickrande bild att tänka sig. Kanske behöver jag gå i söndagsskola och lära om synden i att inte ha händerna på täcket. En teori kan ju vara att jag likt kvinnosläktet fått en sån där cykel på köpet (Inte en sån som Doggelito). En sån där cykel som fifflar med hormonerna. Kan ingen kunnig biolog informera om detta även kan drabba herrar. Det kanske rentav är en manlig form av klimakterie. Tänk om mina pojkar inte kan simma. Bäst att befrukta medan tid finns.

Ett symptom jag har hört att pojkar får i puberteten, har inte heller denna gång uppenbarat sig. Hårväxt i ansiktet, även kallat skägg. Jag kommer nog aldrig få skägg. Visst några moppefjun på överläppen och hakan har man väl. Men mina hormoner verkar vilja att jag förblir ett babyface. Sånt är livet. Vissa får skägg, andra stjärtgräs.

Nej, jag oroar mig inte i onödan. Man kanske borde skaffa en sån där "because you´re worth it"-salva för män, så finnen försvinner. Mer än så är det nog inte. Fast såna där krämer är nog hiskeligt dyra. Den får nog självdö. Och appropå testosteronhalten är det väl inget konstigt i att vara lite omänskligt pilsk ibland. Det vet vi alla (herrar), att sådana problem lätt löses med ett helrör. Så jag behöver nog varken någon biolog, mirakelkräm eller söndagsskola. Självdö och vinballe är det enkla svaret. Och vad gäller skägg så kommer det säkert. När min hormoncykel går in i tredje pubertetsstadiet, någon gång när jag är 47, då jävlar ska jag odla skepparkrans...

Autumn-Anger)&%#(/)"

Ständigt dessa hyllningar av hösten. Varför? Det borde anses som kriminellt att hylla något så hemskt. Men färgerna är ju så fina säger den optimistiske. Jag ser inte färgerna. Det är för mörkt. Jag kan inte uppskatta dom, för det blåser regn i motvind som hindrar mina ögon att se. Men det är ju så mysigt att krypa ned under en filt med en kopp te säger den optimistiske. Filtar sticks. Och te. Te är alltid en besvikelse. Först luktar det som en försommarmorgon alldeles ljuvligt, för att sedan smaka som just en blaskig höstkväll, alldeles ingenting.

Hösten är även en sorglig årstid för mänskligheten. Den är endast en halvtaskig ursäkt att få behålla din gamla sommarflört ett par månader till. Så du för guds skull inte blir ensam under den där filten. Så någon mer kan få smaka på ditt äckliga jävla te. Utanför fönstret virvlar röda höstlöv. - Gud vad mysigt vi människor har. Ta då i beaktning, du höstälskare, är lövet verkligen rött. Nej, just det. Det är dött.

Det borde väl inte vara för inte som det finns en depression döpt efter årstiden. Har någon hört talas om den klassiska vårdepressionen kanske? Eller den mycket berömda midsommardepressionen. Nej, det finns en anledning till att höstdepression är ett vedertaget ord. Just för att den är så förbannat deprimerande. Ta bara finanskrisen, naturligtvis inträffar den på hösten. Hade det varit sommar hade vi inte brytt oss, köpt en varsin Cornetto-strut och lättsamt smaskat på. Konsumtionen hade ökat. Pengarna flödat. Vips!, krisen över. Men nu är det Hin Håle-höst. Vi blir oroade, lägger oss under filten och rotar fram en gammal Earl Grey-påse. Inget händer. Inget flödar. Inget vips.

Så tänk efter nästa gång du hyllar hösten. Ser du löven i mörkret? Älskar du din partner, eller vill du bara ha sällskap under filten? Är te verkligen gott, eller kan du inte lika gärna bara äta dom där 14 sockerbitarna i blaskvattnet?

Jag är filosofisk idag. Jag tittar ut genom mitt fönster där jag tror ett färglatt lövträd står. Men jag vet inte, det är ju kolsvart. Hösten kanske är bra ändå, man blir ju nästan poet av den. Jaja, njut av era löv. Dom är säkert fina i någons ögon. Inte i mina. Slutligen vill jag påpeka att jag inte är bitter. Bara realist.  Fan, vad gott det hade varit med en Cornetto.....


VACKERT?!

Håll upp händerna för Stureplan..

Sittning
Igår var det dags för tacksittning. Temat var bestämt till över och underklass. Som en etablerad student som är inne på sitt andra år fick jag vara överklass. Kul, tänkte jag. Jag har ju för första gången på mycket länge ett hårsvall att förfara över. Så det var bara att kleta in barret med x antal liter vax, och dra bak håret i ett östermalmiskt backslick. För att krydda till det lite extra satte jag även på min alldeles äkta Rolex-kopia runt vänster handled. Sedan begav jag mig till Rasmus för lite vitt vin och räkor( figure of speech). Sedan plingade det till i min illamående mobil. Ett meddelande inbjöd till fadderfestligheter på Gitarrgatan. Så det var bara att dra lasset vidare. På festen fylldes allas kroppar i berusande vätskor, i ett rasande tempo. Mitt personliga tillstånd var på en mycket fin nivå, tack vare vitt vin och räkor. Alla verkade må utomordentligt väl av att få leka ekonomiskt oberoende för en dag. Och det ska ärligt erkännas, att inte heller jag mådde dåligt av att få leka Stureplanspojke. När tiden runnit iväg var det dags att bege sig till Rumpan och sittningen. Där blandades rikemansbarn med horor och uteliggare. Ett fint genomsnitt av verklighetens befolkning. Som vanligt på Rumpsittningar var berusningsnivån av modell tyngre. Folk försökte sjunga, men då var redan några andra inne på nästa sång. Folk försökte prata, men så fort någon yttrade sig jublade övriga medlemmar högljutt. Men kul, det var det. Jag fick även medverka i en tävling på scen. Man skulle snabbast möjligt jucka sönder en ballong, doggystyle. Med den erfarenhet jag har av att jucka, så vann jag naturligtvis denna barnsligt enkla lek. Men en eloge ska även Mora-Tobbe ha. Du var en mycket kunnig reciever. Ju längre kvällen led blev allt suddigare. Till slut drog många av oss vidare till Arena. Där hände inget extravagant. Kvällen var oerhört trevlig. Men lite besviken måste jag ha rätt att vara. För trots ett stort antal prostituerade på sittningen, gick jag som vanligt hem alena.

 
Beat on the brat with the baseballbat...


Freaky friday
Fredagen är den nya söndagen. Jag mår skit varje fredag. Fredag ska vara kul. Det är den inte. Långt ifrån. Jag är slut. Mina pengar är slut. Kan det inte hända något trevligt. Helst nu. Det är inte mycket jag begär. Kärlek och respekt. Och pengar, såklart..







...VÅR SCHÖÖNA STADSDEL...

Amnesia...

Håll dig till folkölen, pojk!
I torsdags var det återigen dags för utgång. Koriander hade premiär för torsdagar. Började kvällen med lite drickande och Ulf Lundell hemma hos mig. Sedan gick jag, Jansson och Gson till Emilie på förpartaj. Redan där kände jag att huvudet var lite för bedövat. Mycket riktigt blev denna kväll en mycket grå sörja av inte alltför klara minnen. Vi gick till Koriander, men där var det värdelöst. Så vi ändrade planerna och drog till gamla hederliga Arena istället. Där var det lite mindre värdelöst, dock långt ifrån skoj. Kvällens sensmoral: Drick 3.5, om du vill hitta hem..

Fotboll?!
Fredagen spenderades mycket bakfull i soffan. Men på lördagen var batterierna återuppladdade. Strömberg fyllde år på söndagen, så det kom upp ett åmålsgäng för att fira lite. Festligheterna började en aning tidigt på Campus 2. På kvällen skulle ju Sverige möta Portugal, så vi planerade en tidig krogresa. Men nere på stan satte den långa krökardagen sina spår, då jag helt plötsligt glömde varför vi var på stan. Det var ju för fan match! Men istället traskar jag,kl 19.30, med glada steg mot Nöjes för att gå och dansa. Sedan kommer jag på att det nog är lite tidigt (no shit) att gå på nattklubb. Så jag gick på förfest hos Helena istället. Mycket trevligt. Dock hade jag ju glömt varför jag egentligen var på stan. Till slut kom minnet tillbaka och jag fick iallafall se andra halvlek av Sverige-Portugal. Den mycket förvirrade kvällen slutade på Nöjes. Vad fan hände, liksom?! Kvällens sensmoral: Håll dig ifrån starköl, din förbannade knöl!

Pejlare
Det förbannade Radiotjänst var på besök förut idag. Jag ville inte prata med såna hemska människor, så tur var att jag såg vilka lymlar som stod där i kikhålet. Allt i Sverige går på skattesedeln,typ. Men nån jävla tv ska det vara speciell avgift på. Har inget emot public service, men snälla någon, hur svårt kan det vara att dra det på skatten som allt annat. Bara Satan vet vad mycket pengar som går åt för att pejlare ska åka runt och kontrollera...




...TÄNK ATT FÅ SÄTTA PÅ TV2...

Mästerkock

Riskungen
Är bara tvungen att skriva ett par rader om hur duktig jag varit idag. Jag har för första gången i mitt nästan 23-åriga liv kokat ris. Kanske inte en världsnyhet, men lite stolt har jag nog rätt att vara. Vet inte varför det aldrig skett tidigare. Men nu är det gjort, och svårt var det ju fan inte heller. Från och med nu kan även det asiatiska köket influera kokvrån på Jakthornsgatan. Jag kan förstå om ni tycker det verkar löjligt att vara stolt (vilket det är), men i min bok har jag tjänat ett par vuxenpoäng. (iallafall ½ poäng)   =)

Pluggkungen
Nja, vad gäller pluggandet som måste göras förttjänar jag inga poäng. Har saftiga hemtentor och grupparbete som ska vara färdiga inom en snar framtid. Jag ska bara se till att hitta lite vilja. Den senaste veckan har det liksom blivit "jag tar det imorrn"- syndromet, varje eftermiddag när jag kommer hem. Men imorrn, då ska jag börja...




...I EAT MY RICE & CURRY...

Turesson har varit kärleksfull...

Lite gosig sådär
Igår var jag på Bunkern av alla ställen. Där hade dom motsatt kön-tema. Så det hela slutade med att jag stod och pussade på en tjej med sminkat skäggstubb. Känslan var att det inte kändes helt ok, trots att jag visste att skägget inte var äkta. Men jag var inte nöjd med kärlek där. Satt hemma, och antagligen kände jag mig lite "longing for love"- fylle-emotionell. För när jag vaknade plingade det till ett msn-meddelande från Mickan där det stod att man inte ska röra datorn när man är full. Jag såg då att jag varit inne på facebook inatt och skrivit "jag skulle kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans" till henne. För dom som inte vet är det en låtrad från Winnerbäck. Detta är förövrigt en fixide´jag verkar ha fått när jag är full. Det är nämligen tredje helgen på raken som jag skickar låttexter till tjejer. Jaja, det är ju bara Mickan tänkte jag, hon vet ju hur jag är. Men då får jag se att jag även varit inne på Emelie J:s blogg och även där lagt en kommentar. "igår var mentalt....iofs minns jag inte mkt..men jag tror vi hade kul?!!jaja jag minns faktiskt att jag blev lite känslig on U...hmm ber lite om ursäkt för d, men man behöver sånt ibland...hursomhelst vad säger man?! huve upp o fötter ner typ..jaja jag gillar di skarpt semlis, för att inte säga käärlek=) nee va fan nu svamlar jag härligt!! men du e en riktig hetvägg, my little semmel! Fyllan e den bästa... puss på rej semlis!// urban the kex".
Ja, svammel är fan ett bra ordval som jag lyckats skriva ur mig. I övrigt vet jag inte riktigt vad jag vill ha sagt. Men det är tur att man är kärleksfull iallafall så att jag inte skickar hotbrev. Hursomhelst, nu sitter jag här och hoppas att ingen mer har fått något gulligt brev. Även om Emelie inte lika bra som Mickan vet hur jag kan bete mig, så känns det bra att det var till henne och ingen olämpligare. Sorry girls om ni fått fel vibbar av mig inatt.=D Nu är det bara att hålla tummarna att ingen annan fått ta emot Turessons endless fylle-love....

Hockey
Jag var även på hockey i LLA igår. FBK-Modo. Matchen var väl sådär. Men jag träffade många roliga människor i baren iallafall. Man kunde tro att hela Åmål bestämt sig för att åka på match igår. Halva baren var fylld med gamla goda vänner från hemorten. Mest utmärkande var en idiot i Modo t-shirt och rosa cowboyhatt. Efter hockeyn gick vi och åt fläskfilé på Score. Mycket delikat. Sedan var det förfest hos Jansson och kvällen avslutades som sagt med Bunkern..




...JAG SKULLE KUNNA LEVA UTAN DEN DÄR BLICKEN...

Jag har höstdvala..

Dålig uppdatering
Jag vet att uppdateringen är under all kritik. Men förra helgens bravader blev det inget skrivande om p.g.a. en mycket bakfull söndag. Sedan har jag inte riktigt orkat tagit tjuren vid hornen. Börjat en ny delkurs i skolan med ett examineringsarbete som skulle få en Mount Everest- bestigning att verka simpel. Här har skolan vaggat in oss i ett mönster av att det inte behövs så mycket studerande på programmet. Så, mitt i den gråaste av höstar, chockas vi av monstrenas monsterkurs ( med våra mått mätt). Jag vill ju ligga under täcket och tycka lite sådär skönt synd om mig själv, inte slita ut hjärnan i höstmörkret. Nåja, ikväll är det torsdag, och på torsdag är man full. Lite ljus i mörkret, efter regnet kommer solsken, carpe diem o.s.v. Min kreativitet är inte på topp nu som ni kanske märker. Jag gör såhär helt enkelt, jag fantiserar ihop en dikt, sedan uppdaterar jag på söndag när det kanske hänt något intressant. Så får det bli! Här kommer en dikt från mig till Er alla:


Fylla i ett höstpiss av Urban H Tson
Ikväll ska jag bli full,
ingen är förvånad,
jag ska ramla omkull,
för det är ruskets månad.

I tunga tider finns det inte mycket hopp,
förutom alkohol i min längtande kropp.
Kanske ett finkelsmakande hångel,
utan krångel.

Något för att finna ljus i höstens trista rusk.
Känna värmen i sitt blodomlopp,
snälla ta på min snopp!
Tänk vad lätt allt blir alkohol och snusk.

Men denna dikt är inte ett fylleknull,
den är en burgare efter krogen,
ett vilset skrik i skogen,
ett vrål bland blad och mull.
Ikväll ska jag bli full.....






RSS 2.0