C.C. Cowboys o.dyl.

Det var dagen då Henning Mankell blev kallad terrorist och sjömanslivet inte längre kunde glorifieras. Eller egentligen var det nog noblare än någonsin. Vissa kanske oroades över om allt på något vis skulle påverka repriseringarna av Wallander om söndagarna, medan många säkert tänkte ur ett större perspektiv...

Det var dagen då stridspitten visade sig från sin rätta sida. Någon medgörlig medborgare satt säkert glad i hågen och tittade på halv åtta hos mig och fnissade åt den där lustige kommentatorn som sa så fyndiga saker, medan den cyniske bara satt och väntade på att så småningom få en gullig rapport från den andre pitten över havet, där allt skulle slätstrykas och säkert bli som vanligt igen..

Det var dagen då högern åter fick gå in i verkstan och svetsa ihop en ful liten pudel, efter att man vädrat åsikter som ju verkade så bra och härligt folkliga på de där tillställningarna där man bär blazer och tillhandahåller tonåringar bjudsprit, men som senare när riktiga männsikor fick ta del av det, till och med lät mindre intelligent än de där färgglada kuverten som fru partikamrat glatt föreslog för en tid sedan..

Mer än så säger vi nog icke för nu, då man faktiskt bör vara berusad om det ska skrivas ogenomtänkta saker. Då har man iallafall något att skylla på om man skulle råka få kritik för det man sagt. Trots att man, även hur galet packad man nu var, aldrig skulle uttrycka sig lika fantastiskt, jävla dumt som unghögern..

Ja,det var väl dagen för idag. En helt vanlig dag. För allierade och allianser...   

Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0