Blogginlägg E: Elements of journalism
Det är intressant hur kritisk hållningen ibland verkar vara gentemot bloggar och sociala medier. Det verkar finnas en otroligt konservativ läggning. Men allt som inte är DN kultur eller annan ”kvalitetsjournalistik” behöver väl inte avfärdas?
Visst håller jag med bloggdissarna till viss del. En stor del av bloggosfären är väl rent nonsens där kreti och pleti berättar om att de har tvättid, eller visar den alltid klassiska dagens outfit. Men gammelmedierna då? I tryckta tidningar kan vi på i princip samma sätt läsa om vad Sofi Fahrman och Elin Kling och allt vad de heter, har valt att bära för kläder dagen till ära. Har en sådan artikel mer kvalitet för att den är tryckt?!
Likt gammelmedier handlar väl en bloggs ”kvalitet” eller seriositet om vilken du väljer att läsa. Det finns skillnad i olika tryckta tidningars trovärdighet, precis som det finns skillnad i olika bloggars trovärdighet. Jag tror att varje människa har en bestämd uppfattning om vad den finner trovärdig, vad det än må gälla.
Och om det finns en så pass konservativ hållning gentemot nya medier och deras kvalitet, så borde väl gammelmedierna då istället kanske satsa på att vara en motpol. På bloggar, twitter och dylikt slänger människor ut information i samma sekund som saker händer, ibland utan eftertanke. Det kan ju i sig påverka rättssäkerhet och integritetsskydd, då dagens snabba informationsutbyte sällan hinner ta hänsyn till pressetik. För att gammelmedierna då ska kunna överleva verkar det ju dumt att i högre och högre grad göra exakt samma sak..
Istället för att satsa på snabbheten vore det kanske en idé att satsa på mer kvalité på övriga punkter inom journalistiken, än att just vara snabbast och mest vågad. Att satsa på en mer omsorgsfull journalistik där tid och kärlek (haha) ges till varje artikel och reportage vore kanske något för att papperstidningen inte ska gå till den eviga vilan. Det blir en otrolig dubbelmoral om man klagar på att folk slänger upp strunt och spekulationer på sina bloggar, när man kan klandra dem själva för att i hög grad göra exakt samma sak. Man blir ändå bara en åsna i ett galopprace, om man tävlar mot nymediernas förmedlingssnabbhet..
Något som jag kan se som en fara med utvecklingen är att man mer och mer överger den objektiva hållningen, och blir till propagandamaskiner. Då bryter man mot alltför många punkter om vad som ändå kan anses som journalistik. Till en början bryter man säkert i många fall mot den första punkten, som är att hålla sig till sanningen. Finns där pengaintressen bakom, verkar det ju sannerligen lätt att bortse från obekväm fakta. Det största felet med en sådan utveckling tycker jag ändå är att man sviker allmänheten, när lojaliteten har hamnat hos andra intressenter. Att vara oberoende och kritisk kan man väl ändå kräva, för att kalla det journalistik?!
Återigen, har konservativa journalister åsikter om detta, kanske man än en gång skulle fundera på att bli en motpol, med mer ”kvaliet”, och på så sätt bli en ny sorts gammelmedia. Istället för att, enligt mig, vara exakt lika goda kålsupare..
Visst inser jag att det är svårt att anpassa gammelmedierna till dagens snabba informationssamhälle. Med svikande upplagor har man kniven mot strupen och måste producera vad som förväntas, för att kommersiella krafter ska få vad de vill ha. Men att bara sitta apatisk på sin redaktörsstol och tänka att det var bättre förr, borde ju inte vara svaret. Och jag förstår att det blir svårt att få människor att betala för att läsa nätupplagor när vi vant oss med att den är gratis. Men jag tror ändå att efterapandet av nymedierna inte alls är svaret. Det kanske låter konservativt, men att satsa på att bli det man en gång var, kanske kan vara en del av svaret. För problemet handlar enligt mig mycket om att man först kritiserar kvaliten på skitbloggar och twitter och allt annat i djungeln. I nästa andetag härmar man konceptet så mycket man kan. Jag tror att det går att använda bloggar och annat som ett bra komplement till mer klassisk nyhetsförmedling. Om det görs på rätt sätt. Sedan tycker jag att man får skilja på äpplen och päron, och ta en blogg för vad den är, precis som man tar Expressens pappersblaska för vad den är.
Ja, det verkar sannerligen svårt att anpassa journalistiken när upplagorna sjunker och man försöker anpassa sig till nutiden. Ingen verkar ha svaret. Inte jag heller, tror jag bestämt. Detta är ju trots allt bara en löjlig blogg….
